Toppmötet för Barentsregionens samiska urbefolkning 2023 anordnades den 22–24 mars i samverkan mellan Sametinget, det finska ordförandeskapet i Barents euroarktiska råd och Europaparlamentet. Syftet med toppmötet var att främja dialogen mellan EU och samiska församlingar samt att utbyta kunskap och erfarenheter för att stödja en mer hållbar utveckling i den europeiska delen av Arktis. Målet var också att öka medvetenheten bland EU:s beslutsfattare om behovet av att inkludera samerna i EU:s politik.

Evenemanget samlade samiska folkvalda från Finland, Norge och Sverige och beslutsfattare från EU och nationell nivå, tillsammans med tjänstemän, organisationer och forskare för att tillsammans diskutera aktuella frågor kopplade till klimatförändringar i de arktiska regionerna, EU:s arktiska politik, urfolks rättigheter samt bevarandet av samisk traditionell kunskap och kulturarv.

För första gången någonsin var det Europaparlamentet som stod värd för eventet som gästades av flera representanter på hög nivå, däribland Europaparlamentets talman Roberta Metsola och Finlands premiärminister Sanna Marin som båda två betonade samernas unika roll som EU:s ända erkända urfolk och det akuta läget med klimatförändringarna i Arktis. Några andra toppnamn på plats var EU-kommissionären för jämställdhet, Helena Dalli och Nancy Charlotte Porsanger Anti, statssekreterare från Norges kommun- och regionministeriet. Från svensk nationell nivå deltog Johanna Sjö, stabschef Tobias Billström, Sveriges utrikesminister.

Klimatförändringarnas oproportionerliga påverkan på Europas nordligaste regioner

Klimatförändringarna är ett av det mest omfattande hot som Barentsregionen står inför och har påverkats oproportionerligt hårt, vilket medför stora risker och problem för människorna som bor där. Inte minst är den samiska ursprungsbefolkningen i regionen hårt drabbad i och med klimatförändringarnas påtagliga effekt på traditionella näringar såsom rennäringen som baserar sig på den arktiska naturen på ett särskilt sätt. Samtidigt har människorna i Europas nordliga regioner bidragit till klimatförändringen i oproportionerligt låg grad. Förutsättningar som låg till grund för de diskussioner om vikten av en rättvis grön omställning i Arktis som genomsyrade de samiska dagarna i Bryssel.

Behovet av ökad kapacitet för dialoger med människor som lever och verkar i regionen

Ett utav mötets huvudbudskap var vikten av att de människorna som lever och verkar i Barentsregionen måste få ha inflytande i beslut som påverkar deras liv och vardag. I en utav panelsessionerna om klimatförändringarna i Arktisk lyfte Akseli Koskela, statssekreterare vid inrikesministeriet i Finland, fram det samiska klimatråd som ska inrättas i Finland med stöd av deras nya klimatlag som ett gott exempel och internationell föregångare. Det samiska klimatrådet ska inkludera samernas kunskapsbas och synpunkter i beredningen av klimatpolitiken. Erik Bergkvist, Europaparlamentariker, betonade behovet av förbättrade dialogprocesser i frågor som påverkar lokala samhällen, däribland den samiska befolkningen. Han argumenterade för att det Sverige i dagsläget saknas tillräckliga och strukturerade dialogprocesser mellan lokala samhällen och nationell nivå. Där han ser att bristande kapacitet i de lokala samhällena som en utav huvudutmaningarna och i den frågan kan EU ha en viktig roll att spela, menade Erik Bergkvist, genom att ställa mer krav på medlemsstaterna.

EU:s engagemang och prioriteringar för ursprungsbefolkningar i det Europeiska Arktisk

Samtliga representanter från EU-kommissionen lyfte fram EU:s arktiska politik för att hänvisa till EU:s engagemang och ansvar för ursprungsbefolkningar i det Europeiska Arktisk. I den arktiska politiken som kommunicerades i oktober 2021 betonar EU vikten av dialog med ursprungsbefolkningar, ökat samarbete och mer involvering av ursprungsbefolkningar i beslutsfattandet i arktiska frågor uppmanas.

Vikten av att bevara traditionell kunskap och samiskt kulturarv

Den sista dagen på konferensen ägnades åt att lyfta fram vikten av att bevara samisk traditionell kunskap och unika kulturarv. Klimatförändringarnas påverkan på samisk traditionell kultur och näring var ett återkommande tema som ett flertal talare adresserade från olika perspektiv. Många medverkande lyfte fram hur samerna besitter traditionell kunskap som är väsentlig för att möta framtidens utmaningar i inom klimatförändringarna och den biologiska mångfalden samt vikten av att inkludera samisk historiska och lokala kunskap om de unika arktiska ekosystemen för att främja dagens forskning och innovation i EU:s arktiska regioner. Från EU-nivå medverkade ett flertal representanter, däribland Jutta Urpilainen, EU-kommissionär med ansvar för internationella partnerskap och den svenske Europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke som uppmanade att urfolk och urfolks kunskap ska involveras mer i politiska processer i EU. Jutta Urpilainen tryckte på de möjligheter som smart specialisering erbjuder den arktiska regionen och dess urfolk.

Konferensen avslutades med att Anni Koivisto, första vice ordförande för sametinget i Finland, summerade konferensen och vägen framåt. Förhoppningen är att konferensen ska leda till en stärkt dialog mellan EU och det samiska samfundet, i syfte att öka den politiska delaktigheten och främja en hållbar utveckling för den samiska urbefolkningen i EU:s arktiska regioner.

I anslutning till toppmötet anordnade en rad sidoevent, däribland Barents euroarktiska evenemang om den ekonomiska dimensionen av den gröna omställningen i Barentsregionen. Läs mer om det här.

Läs mer om toppmötet här

Läs mer om EU:s arktiska forum 2023 här

Läs mer om EU:s arktiska forum och urfolksdialog 2022 här

Läs mer om EU:s arktiska policy här

/Maria Boström, Andreas Lindström & Vilma Nuldén