Europas regioner enade för en stark sammanhållningspolitik

Under den gemensamma parollen”EURegions4Cohesion” har över 140 europeiska regioner undertecknat en position om sammanhållningspolitikens framtid med tydliga budskap till de förhandlande institutionerna, Europaparlamentet och länderna i Ministerrådet. Positionen som även undertecknats av norra Sveriges regioner lyfter bland annat fram vikten av att medel för regional utveckling öronmärks i nästa långtidsbudget, att regionerna utgör en central part i framtagande och genomförande av nationella och regionala partnerskapsplaner, samt att fokus ligger särskilt på regioner med särskilda strukturella utmaningar.

För att sprida positionens budskap till budgetens förhandlande parter, arrangerades den 29 september ett högnivåmöte i Europaparlamentet samt ett möte med den irländska chefsförhandlaren för nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP). På plats i Bryssel som enda svensk regional representant var Rickard Carstedt, ordförande i reigonala utevcklingsnämnden Reigon Västerbotten samt rapportör i Europaforum Norra Sverige.

Dialog med det irländska ordförandeskapet

Dagen inleddes med ett möte med Fionnuala Bourke, Irlands förhandlare för sammanhållningspolitiken och ordförande för både rådets arbetsgrupp för sammanhållningspolitik och den nyinrättade arbetsgruppen för NRPP.

Mötet samlade regionala politiska företrädare från sex medlemsländer och gav möjlighet att diskutera medlemsstaternas pågående förhandlingar om budgeten och den framtida sammanhållningspolitiken.

Under mötet framhöll Rickard Carstedt vikten av att Europas konkurrenskraft byggs underifrån, genom investeringar som utgår från regionala styrkor, innovation och lokala förutsättningar. Rickard betonade att lagstiftningen för NRPP behöver säkerställa att alla regioner ges möjlighet att bidra till unionens gemensamma mål. En stark sammanhållningspolitik handlar om att ge alla regioner förutsättningar att långsiktigt kunna stärka Europas konkurrenskraft, resiliens och strategiska självständighet. Detta innebär att EU även framöver behöver ge särskilt stöd till områden med permanenta strukturella utmaningar, såsom Europas nordliga och glesbefolkade områden.

Fionnuala berättade att uppdraget för Irland under ordförandeskapet är att hitta en landningszon där medlemsländerna kan mötas för att slutligen kunna enas om en kompromiss. Positionerna mellan medlemsländerna ser dock väldigt olika ut och det är ett svårt arbete att navigera kring alla röda linjer. Som exempel lyfte Fionnuala fram att medlemsstaterna organiserar strukturfondsprogrammen på olika sätt under nuvarande programperiod samt att medlemsstaterna har olika administrativ struktur, och att det därför finns ett motstånd bland medlemsländerna till olika förslag om tvingande åtgärder kopplat till NRP-planernas utformning. Samtidigt framhöll hon att det finns arbetssätt och aspekter som alla medlemsländer kunnat enas kring, däribland vikten av smart specialisering som verktyg för att utveckla långsiktigt konkurrenskraftiga regioner.

Betydelsen av mötet det irländska ordförandeskapet ska inte underskattas då Irland leder rådets arbete fram till årsskiftet, en avgörande period då medlemsländerna förväntas förhandla om den övergripande budgetnivån, fördelningen mellan olika utgiftsområden och villkoren för den kommande långtidsbudgeten.

Högnivåmöte i Europaparlamentet med talmannen Roberta Metsola

Samtalen om sammanhållningspolitikens framtid i nästa långtidsbudget fortsatte i Europaparlamentet tillsammans med regionala representanter och nyckelpersoner i parlamentets pågående förhandlingarna om EU:s framtida sammanhållningspolitik och långtidsbudget efter 2027. Diskussionen leddes av Europaparlamentets vice talman Younous Omarjee (The Left) och gästades av parlamentets talman Roberta Metsola (EPP).

Under mötet presenterades den gemensamma positionen från EURegions4Cohesion med budskapet sammanhållningspolitiken spelar en viktig roll i att stärka Europas konkurrenskraft och resiliens och utveckla den inre marknaden men att det nya budgetförslaget skapar stora frågetecken kring sammanhållningspolitikens framtid och förutsägbar finansiering till alla unionens regioner.

Som enda svensk regional representant på plats, lyfte Rickard Carstedt särskilt fram NSPA-regionernas roll i den europeiska Arktis samt behovet av att EU även framöver erkänner de permanenta strukturella utmaningar som följer av långa avstånd, gles befolkning och demografiska förändringar. Samtidigt underströk han att dessa regioner också besitter strategiska tillgångar för Europa, inte minst genom kritiska råvaror, energiomställning, industriella investeringar och sitt växande geopolitiska betydelse i ett förändrat säkerhetsläge.

I en direkt replik till Rickards anförande svarade vice talman Younous Omarjee att parlamentet kommer att kämpa för att återinföra den särskilda allokeringen till Europas nordliga och glesbefolkade områden.

Under mötet var det tydligt att det finns en bred politisk enighet i Europaparlamentet gällande vikten av att stärka de regionala perspektiven i budgetförslaget. De fyra stora partigrupperna i parlamentet har vid ett flertal tillfällen gemensamt kritiserat kommissionens förslag som innebär centralisering av fonderna och minskat regionalt inflytande. Europaparlamentet vänder sig inte emot förslag om förenkling och den nya strukturen med en plan per land, däremot betonar de att regionerna behöver garanteras finansiellt stöd och en plats vid bordet. Som parlamentarikern Javi Lopez (S&D) uttryckte det, vi kan inte investera i Europas framtid om vi stoppar stödet till Europas regioner. Talmannen Roberta Metsola var även hon tydlig med att EU-samarbetet inte bara sker i Bryssel, utan att det är runtom i unionen, på lokal och regional nivå som EU:s gemensamma ambitioner omsätts i praktik och att sammanhållningspolitiken fortsatt behöver spela en viktig roll för unionens utveckling.

Fortsatt arbete för norra Sveriges intressen
Diskussionerna i Bryssel visade på ett brett stöd i Europaparlamentet för en fortsatt stark sammanhållningspolitik, för att regional nivå måste vara en självklar partner i genomförandet av EU:s prioriteringar samt återinförande av den särskilda gleshetsallokeringen till Europas nordliga glesbefolkade områden.

Svåra förhandlingar väntar dock mellan Europaparlamentet och medlemsländerna som tycks föredra flexibilitet framför garantier om regionalstöd och inflytande. I förhandlingarna i Rådet behöver medlemsstaterna även enas om att återinföra den särskilda gleshetsallokeringen och det är därför viktigt att Sveriges regering fortsatt driver denna fråga.

North Sweden tackar för det goda samarbtet mellan europeiska regioner och för dialogen med beslutsfattare. På Brysselkontoret fortsätter arbetet med att föra fram norra Sveriges perspektiv, utmaningar och möjligheter så att detta får genomslag i de pågående förhandlingarna.

/Max Englund

Läs positionen från EURegions4Coheison här

Läs mer om Europaforum Norra Sveriges synpunkter på förslaget om nästa långtidsbudget här

Läs Europaforum Norra Sveriges rapport om hur sammanhållningspolitiken bidrar till utvecklingen i norra Sverige här

Copyright header

Event date: 29/09/2026
Category: News
Reference: EP-211320A
Photographer: Daina LE LARDIC
Copyright: © European Union 2026 - Source : EP
Usage terms: Identification of origin mandatory