EU-kommissionen föreslår stora investeringar för återhämtning och omställning i norra Sverige

Fortsatt stark sammanhållningspolitik, extra tillskott av medel och förlängning av nuvarande strukturfondsprogram samt nya miljardsatsningar på regional klimatomställning i norra Sverige, är några av de mest centrala delarna i EU-kommissionens förslag till ny återhämtningsfond och reviderad långtidsbudget för 2021–2027. Investeringar på totalt 1 850 miljarder euro som förutsätter nya och kraftfulla finansiella åtaganden från EU:s medlemsländer.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett reviderat förslag till EU:s långtidsbudget och nytt förslag till europeisk återhämtningsfond (läs mer om förslagen och finansiering i separat artikel). Vårens omedelbara krishantering har dominerat EU-agendan parallellt med diskussioner om hur EU gemensamt ska ta sig ur den svåra ekonomiska krisen efter Coronavirusets utbrott, på både kort och lång sikt. För att mobilisera nödvändiga investeringar för återhämtning och samtidigt bidra till mer långsiktig utveckling, föreslår därför EU-kommissionen både en ny återhämtningsfond och en förstärkt långtidsbudget som i flera delar hänger ihop.

Ny uppdaterad EU-budget med gleshetsbonus att slutförhandlas

Långtidsbudgeten, den så kallade MFF (Multiannual Financial Framework), som den tidigare EU-kommissionen lade fram i maj 2018 avseende programperioden 2021—2027 är under förhandling, men uppdateras nu för att också hantera såväl pågående kris som att förhandlingarna dragit ut på tiden, dels på grund av Storbritanniens utträde ur EU, dels de motsättningar som finns mellan länderna om storleken på budgeten.

För norra Sverige kan det reviderade förslaget till EU:s långtidsbudget 2021–2027 innebära en liten minskning i jämförelse med EU-kommissionens ursprungsförslag för EU:s struktur- och investeringsfonder, men något mer än det kompromissförslag som lades fram under det finska ordförandeskapet i höstas. Det innebär sammantaget något mindre än under nuvarande programperiod men beror också av hur medlen fördelas inom Sverige från nationell nivå. Till det kommer stora satsningar på en återhämtningsfond med flera stödpaket under de första åren.

De extra gleshetsmedlen som står för drygt hälften av nuvarande regionalstöd till norra Sverige kvarstår också i förslagen som tidigare. Norra Sverige får därmed tillgång till fortsatta särskilda satsningar på regional utveckling inom såväl Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF, som för investeringar i regional kompetensförsörjning inom ramen för Europeiska Socialfonden, ESF+. Öronmärkning för insatser i det senare är nytt jämfört med tidigare programperioder då det enbart handlat om ERUF-medel.

Återhämtningsfonden Next Generation EU och stödpaketet REACT-EU

Förslaget till ny återhämtningsfond under namnet Next Generation EU är en tillfällig finansiell lösning för åtgärder med syfte att lindra effekterna av krisen och bidra till ekonomisk återhämtning. I huvudsak ska instrumentet förstärka ett antal program såsom Fonden för en rättvis omställning och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Återhämtningsfonden ska också finansiera nya initiativ såsom Recovery and Resilience Facility för ekonomiskt stöd till investeringar och reformer utifrån nationella återhämtningsplaner, och REACT-EU (Recovery Assistance for Cohesion and the Territories of Europe) som är en förstärkning av EU:s sammanhållningspolitik inom ramen för befintliga strukturfondsprogram riktade till regionerna i EU.

Det nya stödpaketet REACT-EU, som är en tillfällig stödmekanism i spåren av Corona, är ett extra tillskott till de nuvarande strukturfondsprogrammen fram till och med 2022. Medlen ska fördelas utifrån nationella mått på BNP, arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Det återstår att se hur Sverige väljer att tillvarata möjligheterna till förstärkta program, antingen genom justering av befintliga eller genom att upprätta nya.

De nuvarande strukturfondsprogrammen för regionalfond och socialfond förlängs i sin tur också till år 2022 med fortsatt utbetalning av projektstöd till och med år 2023. Då de nya programmen och regelverken som ligger i MFF-förslagen fortfarande förhandlas och troligtvis inte kommer att vara på plats och igång till årsskiftet som planerat, särskilt i en tid när EU behöver investera sig ur krisen, blir det ännu viktigare att undvika glapp och istället säkerställa att resurser och regelverk finns på plats för stöd till regional utveckling.

Det gör i sin tur att de nya programmen och regelverken för ERUF och ESF+ med flera säkerligen förskjuts, även om de övergripande budgetramarna måste vara på plats före årsskiftet. Klart är därtill att de tillfälliga mer flexibla reglerna för hur medlen får användas, som tidigare beslutades under Coronavirus Response Investment Initiative (CRII+) vilket bland annat ger småföretag inom besöksnäringen möjlighet till driftstöd via strukturfonderna, fortsätter att gälla under hela den förlängda programperioden.

Femdubblering av Fonden för rättvis omställning och mer resurser till finansiella instrument

Den största förändringen för norra Sverige i förslaget till återhämtning är det kraftfulla tillskottet till Fonden för en rättvis omställning, JTF (Just Transition Fund), för att både påskynda omställningen och mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av övergången till en klimatneutral ekonomi. Förslaget femdubblar storleken på fonden som för Sveriges del därmed innebär en grundplåt på 3,37 miljarder kronor som sedan ska växlas upp med andra EU-program.

Fonden ska utgå från en regional omställningsplan och kommer bland annat kunna ge riktat stöd till smart omställning av små- och medelstora företag med bas i Norr- och Västerbottens värdekedjor för stål- och gruvindustri enligt de förslag som hittills förberetts från EU:s sida. Det är dock en stor ökning som nu presenterats och det återstår därmed att se om det finns utrymme att bredda inriktningen för stödet till grön omställning. Fonden avser i grund och botten att stödja regioner med en tung basindustri, och de största mottagarna är polska regioner med omfattande kolindustri.

Hur en så pass stor fond därtill ska kunna medfinansieras av aktörer i norra Sverige lär bli en delikat utmaning att återkomma till i samspel med nationell nivå och EU. Alla EU:s olika verktyg innebär ju ett behov av ungefär lika mycket egna resurser att komplettera med, så även om det är en rejäl vitamininjektion till regionerna i EU och inte minst norra Sverige för såväl återstart av ekonomin som långsiktiga utvecklingssatsningar, så återstår en del frågetecken.

En del av förslagen från EU-kommissionens sida inrymmer även tillskott till det finansiella instrumentet InvestEU, den tidigare så kallade ”Junckerfonden”, som handlar om att kunna växla upp EU-stöd med privat allokerat lånekapital via Europeiska Investeringsbanken, EIB. Den privata finansmarknaden via EIB spelar en avgörande roll i den samlade satsningen för återhämtning och omställning som EU-kommissionen nu har presenterat och lär vara aktuell fortsättningsvis för diskussioner om medfinansiering till övriga direkta EU-stöd.

Beslut att vänta under tyska ordförandeskapet hösten 2020

Chansen att EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet ska kunna enas om EU:s långtidsbudget och EU:s återhämtningsplan redan vid det planerade toppmötet på midsommarafton den 19 juni lär vara liten med tanke på att det ännu inte funnits några tecken på enighet kring såväl budgetnivåer som balansen mellan lån och bidrag för de extra stöden och att mötet kommer att ske digitalt. Samtidigt menar många att den svåra ekonomiska krisen kräver omedelbar och gemensam handlingskraft genom mer europeisk finanspolitik. Från och med första juli tar Tyskland över ordförandeskapet och kommer säkerligen driva på för att få alla förhandlingar i hamn senast under hösten. Från EU-kommissionens sida finns skrivningar om behov av beslut senast i juli.

För norra Sverige är EU:s stöd för regional utveckling av stor betydelse för politiken, näringslivets och akademins gemensamma arbete med att bygga kapacitet, kompetens och konkurrenskraft i regionerna, vilket gör förhandlingarna om investeringsstöd särskilt intressanta för North Sweden att fortsatt bevaka och påverka.

/ John Kostet

Läs mer om EU-kommissionens nya förslag till återhämtningsplan och långtidsbudget här

Läs mer om regionalpolitik under Coronavirusets utbrott här

Läs mer om Fonden för en rättvis omställning här

Läs mer om budgetförhandlingarna i Mikael Jansons State-of-play här

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: John Kostet

Mer information