Ingen enighet om långtidsbudgeten på EU:s toppmöte

Den 20–21 februari så träffades stats- och regeringscheferna från de 27 EU-länderna i Bryssel för att försöka komma överens om EU:s långtidsbudget för åren 2021 till 2027. Mötet avslutades fredag kväll utan någon överenskommelse.

Efter långa diskussioner slutade mötet i oenighet, utan att länderna kommit överens om något nytt avtal för EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027. Den stora frågan inför förhandlingarna har varit hur EU:s verksamhet ska fungera efter Storbritanniens utträde från EU, då de lämnar efter sig ett hål på 75 miljarder euro i EU:s budget.

EU-rådets ordföranden Charles Michels föreslog bland annat neddragningar inom EU:s jordbruks- och regionalpolitik, dock att de länder som slåss hårdast för dessa medel kompenserades något mot tidigare förslag, samtidigt som de rika EU-länderna som enligt tidigare förslag skulle förlora rabatterna på sina medlemsavgifter erbjöds att kunna behålla de rabatterna ändå. Efter ett dygn av bilaterala möten stod det klart på fredag kväll att budgetförslaget inte skulle godkännas av medlemsländerna.

Låsta förhandlingar

Det kvarstår stora skillnader mellan medlemsländernas positioner, särskilt mellan rika så kallade nettobidragare, alltså de länder som betalar mer i avgift än vad de får tillbaka ur budgeten, och de länder som räknas till nettomottagare. De fyra mest budgetrestriktiva länderna; Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige, vägrar att acceptera en budget över 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), utan har istället begärt att rådsordföranden Michel ska förslå en ny mindre budget med bibehållna avgiftsrabatter för de länder som betalar mest. Syd- och östländerna, såsom Polen, Ungern och Spanien, försökte mildra planerade nedskärningar i EU:s sammanhållningspolitik och föreslog därför istället en budget på runt 1,11 procent av BNI, dvs. i linje med EU-kommissionens grundförslag. Medans Frankrikes president Emmanuel Macron tar strid för att det ska finnas mer finansiering för jordbruk.

Norra Sveriges syn på budgeten

Charles Michels förslag till budget som diskuterades vid toppmötet innehöll en kraftig minskning av EU:s sammanhållningspolitik för mer utvecklade regioner, vilket skulle få konsekvenser för bland annat norra Sveriges möjligheter att skapa jobb och tillväxt, samt kapacitet för innovation och hållbarhet. I budgeten som förhandlas ligger särskilda satsningar från EU på norra Sverige inom såväl regionalpolitiken som infrastrukturområdet av stor vikt.

För att att synliggöra betydelsen av EU:s sammanhållningspolitik och för att motsätta sig nedskärningar tog ett flertal regioner från budgetrestriktiva länder i lobbynätverket Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) initiativ till ett gemensamt ställningstagande. Vilket bland annat Region Jämtland Härjedalen, Region Västerbotten och Region Norrbotten ställde sig bakom tillsammans med andra medlemsregioner från Nederländerna och Tyskland.

Svårigheter i budgetförhandlingen

Storbritanniens utträde gör budgetförhandlingarna extra svåra den här gången då Britterna betalade in mellan 10–12 miljarder euro till EU:s budget årligen, 75 miljarder för hela budgetperioden. Frågan är nu hur det hålet ska fyllas. Förslag på att införa skatt på plast som inte återvinns och digital skatt har framförts som alternativa inkomster vid sidan av medlemsavgiften, men ingenting har godkänts ännu.

Det är oklart när stats- och regeringscheferna från de 27 EU-länderna kommer att kunna återuppta sina förhandlingar. Tiden är kort, eftersom nästa budgetcykel ska påbörjas 1 januari 2021, och innan dess krävs ett stort tekniskt och administrativ arbete för att undvika störningar i EU:s program. Nästa ordinarie toppmöte är i slutet av mars. Före det kommer förhandlingarna att fortgå och det kan bli extra toppmöten före eller efter för att ge chans att hitta kompromisser och gå till beslut. 

/Ozan Yücel & John Kostet

Läs mer om EU:s budgetförhandlingar i Mikael Jansons State of Play här

Du kan läsa mer om Sveriges ståndpunkt på Regeringskansliets hemsida här

Nyhetstidningen POLITICO har en omfattande analys om förhandlingarna som du kan läsa genom att klicka här

Läs CPMR:s ställningstagande här

25 Feb 2020 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som 60% av befolkningen bor i de 4 största kuststäderna vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information