Tre typer av landsbygd   

En utmaning när det kommer till landsbygdsutveckling är själva definitionen. Vad räknas egentligen som landsbygd? Det finns idag en rad olika landsbygdsdefinitioner som inkluderar parametrar som exempelvis befolkningstäthet, ekonomisk aktivitet och avstånd till större samhällen. OECD tar avstamp i den internationella definitionen av urbana och rurala områden som FN presenterade 2020 i den så kallade ’Degree of Urbanisation’ och definierar utifrån det tre olika typer av landsbygdsområden: 

• Rural within a functional urban area (FUA)
  (Landsbygd inom en funktionell arbetsmarknadsregion)

• Rural outside, but in close proximity to a functional urban area (FUA)
  (Landsbygd utanför, men i anslutning till en funktionell arbetsmarknadsregion)

• Remote rural
  (Glesbygd)   

OECD slår fast att de första två landsbygdsområdena är förhållandevis starkt sammanflätade med urbana områden. Den tredje indelningen har ett mindre ekonomiskt utbyte med städer och är mer beroende av de tillväxtmöjligheter som finns inom det egna närområdet. Den kännetecknas även i många fall av en lägre befolkningsmängd och skulle i en svensk kontext kunna översättas till glesbygdsområde. OECD betonar att definitionerna är generella och syftar till att skapa ett gemensamt språk över nationsgränser och uppmuntrar till nationella definitioner som speglar landspecifika förutsättningar. Vidare menar OECD att många landsbygdsregioner har unika möjligheter att bidra i omställningen mot ett mer klimatsmart samhälle. Livsmedelsproduktion, ekosystemtjänster och förnyelsebar energiproduktion är avgörande i en grön omställning. Samtidigt betonar OECD att landsbygd är mycket mer än jordbruk och naturresurser, något som måste få mer utrymme i debatten. OECD pekar även ut den geografiska ojämlikheten mellan ’stad och land’ som en avgörande fråga för policyutvecklare att ta tag i. Det är speciellt viktigt med bakgrund av att den geografiska ojämlikheten sågs öka efter finanskrisen 2008 och beräknas att göra det igen i spåren av coronapandemin.  

En nytt policy-ramverk för landsbygdsutveckling  

Med rapporten lanserar OECD ett nytt ramverk för landsbygdsutveckling (The Rural Well-being Policy Framework) som bygger vidare på OECD:s ‘New Rural Paradigme’ från 2006, men har ett större fokus på de sociala och miljömässiga aspekterna av landsbygdsutveckling. Det nya ramverket är utformat att fungera som ett vägledande verktyg när OECD:s medlemsländer och regioner utformar sin egen landsbygdspolitik. En viktig skillnad från det tidigare ramverket från 2006 är att man nu breddat definitionen av landsbygd (från icke-urbana områden till tre olika typer av landsbygder som nämns ovan) samt uppmuntrar till en platsbaserad politik. Det betyder att man går från en nationell politik med ett landsbygdsperspektiv, till att istället utvidga synsättet till fler perspektiv med en vilja att se mer regional politik som tar hänsyn till olika platsers specifika förutsättningar. Detta är viktigt för norra Sverige som har en enorm geografi präglad av allt från medelstora städer, olika typer av landsbygd till extrem gleshet. Ramverket lyfter även samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor som en avgörande faktor för en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling.

Koppling till tidigare OECD-studier som berör norra Sverige

OECD:s nu presenterade rapport följer upp den så kallade Territorial Review de gjorde över Northern Sparsely Populated Areas som presenterades i den Europeiska Regionkommittén 2017. Studien över NSPA var ett startskott för ett flertal initiativ från OECD kring landsbygdsutveckling att följa de många studier som dessförinnan varit på urbana perspektiv och stadsutveckling. Parallellt med NSPA-studien lanserades exempelvis en Regional Outlook, vilket var första gången som OECD delade in analyserna i inte bara stad och land utan också olika typer av landsbygd. Dessa olika typer av landsbygdsområden behöver i sin tur olika anpassade strategier för utveckling och som lanserades i Bryssel vid NSPA-nätverkets seminarium under European Week of Regions and Cities 2016. Det är det arbetet som OECD nu fördjupar med den nu aktuella studien som också ligger i tiden kopplat till EU:s pågående samråd om framtidens landsbygdspolitik.

Ta del av hela rapporten ”Rural Well-being: Geography of Opportunities".

Läs om lanseringen av OECD första landsbygdstudie vid NSPA:s seminarium här.

Läs om lanseringen av OECD:s NSPA-studie här.

Läs analysen av vad OECD fann i sin studie över NSPA här.

Läs om pågående samråd om Landsbygdsutveckling här.

/Elin Johnson