Europaparlamentet vill se mer EU i Arktis och mer Arktis i EU
Initativrapporten Arktis: möjligheter, orosmoment och säkerhetsutmaningar antogs av Europaparlamentet med stor majoritet efter en omröstning den 6 oktober. Rapporten ramar in Arktis som en plats där det finns stora möjligheter för hållbara utveckling tack vare de naturresurser som området besitter, ett område med många risker till följd av klimatförändringarna och som en region där de geopolitiska spänningarna växer.
Rapporten Arktis: möjligheter, orosmoment och säkerhetsutmaningar blev antagen med stor majoritet efter omröstningen i Europaparlamentet i Strasbourg den 6 oktober. Polska Anna Fotyga, medlem i Gruppen Europeiska konservativa och reformister (EKR), är den som drivit framtagande av utrikesutskottets (AFET) rapport. Fogyta menar att det finns ett akut behov att förändra uppfattningen av Arktis inom EU, och att den enligt henne mer spända internationella situationen i Arktis kräver en översyn av EU:s arktiska politik.
Klimatförändringar, strategiska naturresurser och hållbar utveckling
I rapporten läggs mycket vikt på EU:s ansvar för att ta itu med klimatförändringarnas konsekvenser för regionen såsom smältande havsis, glaciärer och permafrost, samtidigt som Arktis stora tillgångar till naturresurser lyfts fram som centrala för EU:s gröna omställning och strategiskt viktiga för att minska EU:s beroende av externa energikällor. Dock uttrycktes även en oro för vilka miljömässiga konsekvenser ökad resursutvinning och handel i området skulle kunna ha och rapporten efterlyser därför stränga krav för utforskning och exploatering av resurser. Författarna till rapporten varnar också för att det växande strategiska intresset för de arktiska resurserna även skulle kunna öka risken för konfrontation.
Oro för ökade spänningar i Arktis och bevarandet av Arktis som ett fredligt område
I rapporten läggs även mycket fokus på på ökade geopolitiska spänningar i området, framför allt Rysslands militära närvaro och uppbyggnad. Även en ökad oro för kinesiska aktiviteter och intressen i området, såsom Kinas planer på att inför en nordöstlig handelssjörutt från Arktis till Asien. Rapporten betonar även att Arktis måste förbli en fredlig zon, vilket ska ske genom internationellt och regionalt samarbete.
Respekt för lokala samhällen och urfolk
Rapporten betonar även vikten av att inkludera människorna som bor i Arktis, och att särskild hänsyn ska tas till urfolk i området, som utgör cirka 10% av befolkningen. All aktivitet i området, inklusive utvinning av naturresurser, ska ta hänsyn till lokala intressen, respektera urfolks rättigheter och att lokala samhällen ska vara involverade beslutsprocesser.
Stöd för rapporten i plenumdebatt
Kvällen innan omröstningen hölls en plenumdebatt i Europaparlamentet, där ledamöter kunde förtydliga sin ställning till rapporten. De flesta ledamöter uttryckte sitt stöd för rapporten även om många tryckte på att det behövdes ännu mer säkerhetsfokus och uttryckte stor oro för ökade spänningar. Andra fokuserade istället på vikten av att lyssna in urfolk, lokalbefolkningen och att mer hänsyn bör tas till klimat- och miljöfrågor och utryckte en oro för att Arktisk ska bli ett råvaruskafferi för resten av Europa.
Svenska ledamoten Erik Bergkvist, en av få i parlamentet som själv kallar Arktis sitt hem, uttryckte sig såhär i sitt anförande under debatten:
- En del ser på Arktis som ett museum. Det ska vara som det alltid har varit och ingenting får ändras. Andra ser på det som ett skafferi där man fritt kan ta råvaror, batterimetaller och annat. För mig är det hemma och för miljoner andra är det också det. Vi lever våra liv. Vi försöker uppfostra våra barn. Vi vill utvecklas och vi bryr oss också om klimatet [..] Vi måste intensifiera dialogen med de människor som faktiskt bor i Arktis. På torsdag åker jag hem och jag vill inte landa i ett museum eller ett skafferi.
North Swedens Arktiska arbete och EU-kommissionens Arktiska strategi
I initiativrapporten är det klimatförändringarna, geopolitiska och säkerhetspolitiska läget, vikten av fredligt samarbete och ett ökat EU-engagemang i Arktis som får störst fokus, likaså i plenumdebatten. Liknande prioriteringar, med säkerhetspolitiken i spetsen, framträder även i EU:s kommissionens Arktiska policy som kommunicerades ut idag 13 oktober, även om den också visar på en hel del fokus på regional utveckling.
För North Sweden och regionerna i norra Sverige samt nätverket Northern Sparsely populated areas (NSPA) vidtar nu att analysera EU-kommissionens skrivelse mer i detalj och dra slutsatser av vad det kan ha för betydelse för oss samt ta fram positioner att delge EU-arenan i det fortsatta arbetet för att förverkliga policyns inriktning, vilket kommer att följas upp i kommande nyheter. North Sweden tillsammans med andra att kommer även att fortsätta arbeta för att diskussioner med aktörer och människor som lever och verkar i Arktis ska få pågå långt efter lanseringen, då förverkligandet av politiken blir minst lika viktigt som själva utformningen.
Läs mer om North Sweden och
uppladdningen inför kommunikationen från EU här
klimatförändringarnas påverkan på Arktis här.
Läs hela initiativrapporten här.
Läs hela plenumdebatten här.
Se tidigare NSPA-aktivitet under arbetet med EU:s arktiska policy här.
Läs om det av North Sweden initierade EU Arctic Forum i Umeå här.
/Maria Boström
Norra Sverige i EU
North Sweden arbetar för att norra Sverige ska få bästa förutsättningar att ta del av de möjligheter som EU-medlemskapet ger och samtidigt på bästa sätt bidra till att utveckla Unionen. Regionens styrkor och potential ska vara väl synliggjorda för EU:s beslutsfattare i de frågor som påverkar regionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information