Som ett svar på Covid-19-pandemin enades EU:s ledare under 2020 om en obligationsfinansierad återhämtningsplan - Next Generation EU. Med en budget på över 800 miljarder euro ska återhämtningsinstrumentet bidra till att reparera de akuta ekonomiska och sociala skadorna som uppstår till följd av Covid-19-pandemin, samt göra medlemsländernas ekonomier mer hållbara och motståndskraftiga. För att kunna betala tillbaka upplåningen som Next Generation EU innebär har EU-institutionerna diskuterat möjligheter om att EU ska införa egna inkomstkällor för att minska den ekonomiska bördan för kommande generationer.  

EU-kommissionens förslag på inkomstkällor till Next Generation EU 

Den 22 december 2021 kom så EU-kommissionens förslagspaket på hur Next Generation EU ska finansieras från EU:s egna resurser. Förslaget består av tre nya inkomstkällor:   

• intäkter från EU:s reviderade handel med utsläppsrätter (ETS) 
• resurser som genereras av EU:s föreslagna gränsjusteringsmekanism för koldioxidutsläpp (CBAM) 
• kvarvarande vinster från multinationella företag som kommer att omfördelas till EU:s medlemsstater enligt OECD/G20:s nya Inkluderande ramverk för baserosion och vinstförskjutning (BEPS).   

ETS-systemet är EU:s koldioxidmarknad där företag köper eller får utsläppsrätter. Utsläppsrätterna ger företagen rätt att släppa ut en motsvarande mängd växthusgaser upp till ett fastställt tak som sänks efterhand. ETS gäller för nuvarande för elproduktion och industrisektorer, såväl som flyget inom Europa. Med EU:s klimatpaket Fit for 55 vill EU-kommissionen att ETS successivt ska utvidgas även till sjöfart-, transport- och byggnadssektorerna. Enligt EU:s nuvarande system för ETS överförs de flesta intäkterna från auktionering av utsläppsrätter till nationella budgetar. EU-kommissionen föreslår nu att 25 % av intäkterna från EU:s handel med utsläppsrätter i framtiden går in i EU:s budget. 

CBAM är också ett marknadsbaserat instrument med målet att minska växthusgasutsläppen i EU. Detta genom en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som fungerar som en skatt på alla produkter som importeras från ett land utanför EU som inte har ett system för att prissätta koldioxidutsläpp. Det innebär att importerade varor ska prissättas som om de hade tillverkats i EU och är till för att göra det mer rättvist för europeiska företag. Koldioxidgränsjustering ska vara förenlig med Världshandelsorganisationen (WTO) och kommer att gälla järn och stål, cement, aluminium, konstgödsel och el i en första fas. Enligt EU-kommissionens nya förslag ska 75 % av vad EU-länderna samlar in under CBAM ska gå till EU:s budget. 

BEPS förutser en omfördelning av vinster och beskattningsrättigheter för multinationella företag för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin. Avtalet innebär att 141 länder ska samarbeta med genomförandet av åtgärder som ska ta itu med skatteflykt, förbättra samstämmigheten mellan internationella skatteregler och säkerställa en mer transparent skattemiljö. Pelare ett i OECD/G20-avtalet tar itu med skatteflykt och syftar till att säkerställa att vinster beskattas där ekonomisk aktivitet och värdeskapande sker. EU-kommissionen föreslår nu att 15 % av de extra bolagsskatteintäkter som EU:s medlemsländer kommer att erhålla efter nya OECD-skatteavtalet ska försörja EU:s egna resurser. 

Från 2023 och framåt 

EU-kommissionen vill se att de nya inkomstkällorna införs gradvis från och med den 1 januari 2023. Totalt beräknas värdet av dem till 17 miljarder euro årligen från 2026–2030 vilket EU-kommissionen menar skulle göra det möjligt att höja EU:s budget utan att kräva att medlemsstaterna själva behöver tillhandahålla ytterligare finansiering och utan att återbetalningarna leder till onödiga nedskärningar av EU:s fonder och program. De nya egna resurserna ska användas för att lösa in samtliga obligationer utgivna av återhämtningsfonden senast 2058. Inkomsterna ska enligt förslaget också gå till att finansiera EU:s nya sociala klimatfond.  

Nästa steg 

För att införliva detta förslag i EU:s budget måste dessa tre nya resurser läggas till i den befintliga lagstiftningen om egna resurser och beslutet måste godkännas enhälligt i Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. I slutet av 2023 planerar EU-kommissionen att lägga fram fler förslag för inkomster till EU:s budget. 

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om förslaget här  

Läs mer om G20/OECD:s inkluderade ramverk för BEPS här  

Läs mer nyheter från North Sweden om EU:s återhämtningsplan här: 

Europaforum Norra Sverige antar två positioner om EU:s taxonomi och Sveriges utformning av EU:s återhämtningspaket 

EU:s budget och återhämtningspaket 

Hur påverkas Sveriges nordligaste regioner av EU:s återhämtningsplan 

Regionernas roll i återhämtningen efter Coronapandemin 

EU-kommissionens uppdaterade budgetförslag innehåller både ambitiösare långtidsbudget och återhämtningsplan

Sveriges återhämtningsplan inskickad till EU-kommissionen utan dialog med regionerna

/Maria Boström