Både ris och ros för Trafikverkets förslag till nationell transportplan
Den 30 september 2025 presenterade Trafikverket sitt förslag till en ny nationell transportplan för transportinfrastruktur 2026 – 2037. Förslaget har mötts med både förvåning, besvikelse och ilska, men för norra Sverige finns även vissa glada nyheter. Förslaget är nu ute på remiss till och med den 30 december 2025 och regeringen väntas sedan fatta beslut om ny transportplan under våren.
Med en utökad budget på ca 1200 miljarder kronor fick Trafikverket i mars 2025 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny nationell plan för transportinfrastruktur för perioden 2026 – 2037. I direktivet från regeringen till Trafikverket lyftes för första gången ett tydligt EU-perspektiv och behovet att leva upp till den europeiska transportplanen, TEN-T, vilket var glädjande. Utöver det så underströk regeringen vikten av att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande, men även ett stärkt underhåll, stråktänk, att hela Sverige ska fungera, en fungerande arbetspendling, möjlighet till robust godstrafik, regional utveckling och behovet av att stärka näringslivets förutsättningar. Regeringen öppnade även upp för en möjlighet till alternativ finansiering och uppdrog till Trafikverket att inom ramen för förslaget presentera 7-15 lämpliga projekt för offentlig-privat samverkan.
Starka reaktioner från norr
Förslaget till ny transportplan presenterades av Trafikverket den 30 september 2025. Reaktionerna har varit starka från norra Sverige, inte minst från Västernorrland och aktörer inom Nya Ostkustbanan där etapper antingen strukits eller ska hanteras genom ett omtag men med kraftigt minskad budget.
– Att nu ställa in dubbelspårsutbyggnaden är tondövt mot de löften fyra statsmininstrar gett. Det är ett hårt och obegripligt slag mot invånare, företag och utvecklingen i norr och hämmar hela Sverige, konstaterar Niklas Säwén, kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall.
Det går heller inte i linje med TEN-T där Ostkustbanan och Ådalsbanan är del av den högst prioriterade europeiska transportkorridoren Skandinavien-Medelhavet som ska stå klar utifrån kraven i TEN-T till 2030. Trafikverket presenterade så sent som i februari i år en rapport kring TEN-T-kraven där det tydligt pekas ut att varken kraven på hastighet eller tåglängd nås i det stråket, som kartorna nedan visar.

Besvikelse uttrycks även ifrån näringslivet.
– Det finns inte en ny krona på järnvägssatsningar mellan Gävle och Umeå i planförslaget. Snarare stryper man satsningar, vilket kommer att hämma svensk export. Stråket är ju också viktigt ur ett försvarsperspektiv, understryker Oliver Dogo, VD för Handelskammaren Mitt.
Även i Region Jämtland Härjedalen finns en besvikelse över att planförslaget inte visar några nya investeringar trots fokuset på vikten av stärkta öst-västliga förbindelser mellan de norska Atlanthamnarna och Östersjön. Hos Inlandsbanan är man förvånad över att Trafikverket föreslår sänkt driftbidrag, trots den redundans banan skapar, vilket visades sig senast vid totalstoppet i tågtrafiken mellan norra och södra Sverige efter skyfallen i Västernorrland för en månad sedan. Driftbidraget används för löpande underhåll och trafikledning på banan.
Lite längre norrut är reaktionerna lite mer blandade. Omfattande satsningar görs på Norrbotniabanan, vilket är väldigt glädjande, och man tittar även på möjligheten att bygga banan mer skyndsamt genom alternativt genomförande.
– Vi gläds särskilt åt att Trafikverket tagit till sig förslaget om att etappen Skellefteå-Luleå kan projekteras och byggas av en annan aktör. Med en alternativ lösning kan banan komma fortare på plats, säger Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör i Region Norrbotten.
Även E4 Förbifart Skellefteå föreslås genomföras genom en OPS-lösning. Positivt är även att vägnätet för BK4 föreslås byggas ut och att signalsystemet ERTMS planeras att rullas ut till 2042. Däremot oroar bristen på tillräckliga kapacitetshöjande insatser på Malmbanan och dubbelspåret Luleå-Boden saknas i planen, vilket är överraskande då Trafikverket har fått regeringens uppdrag att påskynda det arbetet. Saknas gör även Förbifart Örnsköldsvik, ett pilotprojekt för att omdirigera E4:an förbi stadskärnan via en tunnel.
Vad händer nu?
Förslaget till ny nationell transportplan är nu ute på remiss fram till 30 december 2025. Regeringen arrangerar också en hearing med berörda parter i början av december. Den slutliga nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 2026 – 2037 kommer att beslutas under våren 2026.
/Lotta Rönström
Trafikverkets förslag till ny nationell transportplan finns här
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information